Skogsägarna har det inte lätt. Synpunkterna på deras verksamhet är många och motstridiga. På årets skogsdag var deras situation i centrum. Går det att bedriva ett lönsamt skogsbruk på ett skonsamt och naturnära sätt?

Motsättningar om skogen är starka. Skogsindustrin hävdar att Sverige bedriver ett hållbart skogsbruk av världsklass och att det aldrig funnits så mycket skog i landet som idag. Kritiker hävdar det motsatta. Och till den skaran har på senare tid EU sällat sig.

Skogsstyrelsens egen mångårige biolog Johan Nitare sa i intervju i DN för ett par veckor sedan att kalhyggesbruket orsakat den största miljöförstöringen i Sverige någonsin.

För den enskilde skogsägaren gör detta livet svårt. Vem ska man tro på? Hur ska man agera? Naturskyddsföreningen i Hjo har under flera år arrangerat en skogsdag då man lyft fram alternativa skogsbruksmetoder.

− I år kände vi att vi behövde bli ännu mer konkreta och lyfta in olika röster för att dagen verkligen skulle betyda något för enskilda skogsägare. Vi ville prata om framtidens skogsbruk, inte på ett abstrakt sätt och i allmänhet, utan konkret, för oss här och nu, säger initiativtagaren Per Madestam.

Förutom huvudtalaren Martin Jentzen, författare till boken Skogspraktikan och konsult som hjälper skogsägare att ställa om till ett naturnära skogsbruk, medverkade skogsägaren och mångårige skogskonsulten från Brevik Mats Mellblom och hans granne skogsentreprenören Johan Hult, jämte Sveriges kanske mest kände och omstridde skogsbiolog Sebastian Kirrpu.

Förutom i samtalet efter föreläsningen på Folkhögskolan deltog de alla i en vandring mellan olika skogspartier på Missionskyrkans fastighet i Missveden och gav sina synpunkter på frågan, vad skulle man kunna göra här?

Martin Jentzen beskrev i sin föreläsning vad ett naturnära skogsbruk betyder och hur en omställning går till.

− Man börjar med att fråga sig hur skogen på den här konkreta platsen skulle se ut om 200 år om vi inte gjorde någonting. Sen gör vi en plan utifrån hur det ser ut i skogen nu med målet att resultatet ska skilja sig så lite från den referensen som möjligt, men samtidigt ge den avkastning som skogsägaren behöver ha.

− Ekonomin är central för allt skogsbruk, det är viktigt att komma ihåg, även för det naturnära. För skogsägaren är avkastningen – i alla fall sett över tid – faktiskt större med detta än med konventionellt skogsbruk. Det är viktigt att komma ihåg att lönsamheten påverkas av såväl virkessortiment, som ger olika stora intäkte, och hur mycket skötselkostnader skogsbruket dras med. Lönsamhetsfrågan är mycket mer komplex än att det bara handlar om volymproduktion av virke.

− All avverkning innebär en störning. Men i det naturnära skogsbruket ska de människoskapade störningarna vara inom ramen för de störningar som förekommer naturligt: stormar, insektsangrepp, brand eller vad det nu kan vara. Störningar som ekosystemet kan hantera.

Om det nu är såsom Martin Jentzen påstår, kan man undra varför omställningen inte sker. Lyssnade man på samtalspanelen menade de dock, att det gör den. Vi kommer att få ett långt mer diversifierat skogsbruk framöver, mer anpassat efter de lokala förutsättningarna som råder på varje enskild plats. Även om de inte var överens om hur radikal denna förändring kommer att vara.

Den bromsande faktorn idag är framför allt skogsindustrin, som vill ha ut så mycket av skogen så snabbt som möjligt. Kvaliteter, dimensioner och så vidare har mindre betydelse. Därför betraktar de trakthyggesbruket som det effektivaste. Men skogsägaren har ju andra intressen. Hen pressas av sviktande lönsamheten och av behovet av att klimatanpassa sin skog.

− Problemet är att skogsindustrins trots denna intressekonflikt ofta fungerar som rådgivare åt skogsägarna, konstaterade Mats Mellblom.

Numera har inte Skogsstyrelsen längre något rådgivningsuppdrag. Myndigheten bedriver inte helleregen forskning utan är beroende av skogsindustrin.

Men även industrin är ju föränderlig.

− Om skogsbruket blir mer varierat och vi får fram annan råvara än dagens gran och tall så kommer också nya marknader för denna att växa fram, tror Martin Jentzen. Idag efterfrågar till exempel ingen lönn i Sverige, men internationellt finns en marknad.

Per Madestam var mycket nöjd med dagen:

− Jätteroligt med denna bredd och samlade kunskap! Vi kommer nu att använda materialet från dagen till en studiecirkel online för fler som är intresserade.

Även Niklas Ahlin från Hjo folkhögskola, som var medarrangör, instämde:

− Tycker det är fantastiskt att det går att ordna en sådan här dag i ett så pass laddat ämne, med många olika perspektiv representerade och där alla bidrar till att belysa frågan. Det var verkligen roligt att se.

Magnus Nordqvist